Att blotta sig själv kan ge nattligt förtroende
Jag gick in i badrummet fast jag inte hade någonting på mig på överkroppen. Jag hade bara ett par pyjamasbyxor på mig, jag som inte ens sover i pyjamas, men det hade jag. I alla fall så gick jag in i badrummet trots att jag inte hade någonting på mig på överkroppen och trots att det var någon där inne i badrummet.
Men det spelade väl ingen roll att det var någon där inne. Det var ju bara pappa som var där inne i badrummet. Och jag menar, vad spelar det för om pappa skulle se mina bröst? Det bryr väl sig inte han om. Och det bryr väl mig inte jag om heller.
Men det var inte pappa. Det var min syssling och när jag såg honom flög mina armar upp i ett kors framför brösten. Han sa ingenting. Jag sa ”oj”. Han sa fortfarande ingenting.
Han satt på tvättmaskinen, med fötterna ner i golvet, och när jag kom in i badrummet tittade han ner i golvet på sina fötter. Det var därför jag i ögonvrån trodde att det var pappa, för att han tittade ner i golvet och inte på mig. Så lyfte han upp huvudet och vände blicken från golvet och till mig, som en hundradels sekund senare satte armarna för brösten och sa ”oj”. Han sa ingenting.
Jag vet inte varför det var min syssling som satt där inne på tvättmaskinen. Jag hade ju inte ens sett honom på flera år. Men det var han.
Och senare på kvällen, på natten nästan, när alla sov. Då smög jag in i hans rum och vi satt på varsin sida av bäddsoffasängen med benen under det stora dubbeltäcket. Vi pratade hela natten.
Men på morgonen, innan alla vaknade igen. Då smög jag tillbaka till mitt rum igen och somnade i min egen säng.
Vad duktig du är Therese. Mysläsning.
Tack så mycket! Jag gillade väldigt mycket din gamla blogg också. Visserligen är din nya också bra men för den som inte är hundinbiten är det ju alltid trevligt med lite mer blandning :)
Ja, det var nog lite roligare att läsa den gamla bloggen, men numera är jag affärskvinna och kan inte lägga tid på såna onödigheter ;)
Jo, förstår ju det. Det är nog bra för business med en blogg till företaget, det blir ju lite mer personligt då.
Först var jag övertygad om att det var en faktisk händelse du skrev ner, sen blev jag rätt förvirrad, sen omvärderade jag =)
Alltid roligt att läsa dina små lösryckta texter också!
Man kan aldrig veta säkert med mina berättelser, vad som är sant och vad som är fantasi ;)